”Onko nainen naiselle susi” – tabu bland affärskvinnor?

Jag satt på en middag en kväll med fem drivkraftiga kvinnor, goda vänner. Kvinnor som befann sig i olika livssituationer, hade olika bakgrund, yrke, karriär men som delade många likheter. Kvällen var fylld av skratt, självironi, peppande, men också seriösa ämnen kryddat med god mat och champagne, så som det i bästa fall kan bli.

Under kvällen hamnade vi in i diskussioner kring ett intressant fenomen, som vi konstaterade vara ett T A B U bland kvinnor. Varför? Jo, för att vi alla hade erfarenhet av fenomenet och vi alla var av den åsikten, att fenomenet inte diskuteras tillräckligt mycket. Nämligen fenomenet då kvinnor inte stöder varandra? Det var fräscht och stärkande att höra andra dela sina erfarenheter, upplevelser och hur det känts för dem i sådana situationer. Vår diskussion lämnade mig inte i fred och jag märkte att jag återkom flera gånger tillbaka till middagen och våra reflektioner.   

”Nainen on naiselle susi”– är ett gammalt finskt uttryck som inte riktigt har en tillräckligt laddad motsvarighet på svenska. Men fenomenet förekommer också på svenska.  Kollade snabbt på google vad som skrivs om fenomenet, men hittade bara några få artiklar. Alla på finska. Enligt kända psykoterapeuten Maaret Kallio förekommer fenomenet. Enligt henne finns det också de som kritiserar uttrycket och hävdar att man inte ska prata om de, eftersom uttrycket innebär en profeti. Ju mera man prata om det desto mera förekommer det, påstås det. Genom att dölja diskussionen kring ett fenomen som hela tiden pågar skapar man en tabu, det obehagliga ämnet man inte riktigt pratar om. 

Helt som att det inte skulle räcka att vi kvinnor kämpar att bli hörda i en mansdominerad affärsvärld så måste vi kämpa ännu extra med andra kvinnor också? Har vi råd med sådant undrar jag. Myntet har ju två sidor. Å ena sidan finns de kvinnor som coachar och sporrar andra och ser hur viktigt det är att stöda andra kvinnor; å andra sidan finns de som anser att det är bort från dem och som ser andra kvinnor som konkurrenter. 

Lyfta katten på bordet

Jag skrev tidigare om affärstidningen Talouselämä som årligen nominerar årets affärskvinna. Kring nomineringen och prisutdelning ordnas ett seminarium dit jag blev inbjuden. Detta skedde redan för flera år sedan. Publiken fick höra intressanta föreläsningar och tal av kvinnor om makt och ledarskap samt inspirerande karriärstoryn. 

Dagen avslutade med en paneldiskussion med A-listans kvinnor på scenen. Panelisterna berätta hur de kommit så långt i sin karriär och vad som krävts av dem. Hur mycket stöd, nätverk, passion, mod och vilja som varit på spel.  Det kom tydligt fram att de inte har lyckats ensamma utan att det ju har krävts stöd från andra och bra förmän på vägen. Hela dagen var mycket positivit laddad.

Det ställdes intressanta frågor till panelisterna. Men det var en fråga som retade mig. Jag fundera många gånger ifall jag täcks fråga och då också lyfta katten på bordet? Jag fick en stark känsla av att om jag inte gör det här, så var ska jag då ställa den obekväma frågan. I salen satt ju precis de damer som ska ta ställning och ändra på affärsvärlden, driva förändring, förbättra företagskulturen, stöda jämställdhet, stöda och coacha, bygga vägen för framtiden även för andra kvinnor i arbetslivet. Precis på samma sätt som män gör för varandra och är mycket duktiga på. 

Jag presenterade mig och ställde frågan till  panelisterna: ”Onko teillä kokemusta siitä, että nainen olisi naiselle susi”? Jag måste nog säga att det blev lite tyst i salen. Panelisterna påstod att de inte upplevt sådant och att de inte visste att sådant skulle förekomma. Det där stämmer ju inte, tänkte jag, men fortsatte inte med ytterligare frågor. Jag visste ju nog att vi inte skulle få någon ordentlig svar av panellisterna, men min avsikt var att påminna alla på plats om den andra sidan av myntet. Publikens och panelisternas reaktion bara bekräftade min uppfattning om att fenomenet uppfattas som en tabu, ett ämne många har erfarenhet av, men som vi inte öppet vill prata om. 

Börja prata gott om andra kvinnor bakom ryggen.

Mera diskussion behövs

Jag är av den åsikten att genom att vi pratar om det så blir det mera synligt och den vägen lägger vi märke till både ens eget och andras beteende och kan börja ändra på saken mot det bättre. Att upptäcka att man inte är ensam upplevde en av mina vänner vid middagsbordet som förstärkande, samma sak händer också åt andra.

Att synliggöra fenomenet handlar om att berätta och höra erfarenheter om hur man upplevt att man blivit nedslagen och ifrågasatts av andra kvinnor. Hur man blivit diskriminerad av andra kvinnor, hur andra kvinnor, kolleger, förmän, bekanta, sätter käppar i hjulen, pratar illa bakom ens rygg, är elaka och nonchalanta. Situationer där andra kvinnor hellre vill se dig falla än se dig lyckas, växa och stråla. Kvinnor som inte stöder dig framåt i din karriär och dina ambitioner, kvinnor som ser dig som hot och som en konkurrent, inte som en förebild man kunde lära sig av.

Som Maaret Kallio konstaterar så handlar det ofta om att den andra har kunnat åstadkomma något sådant, vara eller bete sig på sådant sätt som man själv skulle vilja bete sig på eller har de egenskaper man själv skulle vilja ha. Det finns en underliggande beundran, men i smyg

Det finns enorma krafter i kvinnor som kan ha både destruktiva och konstruktiva konsekvenser. Visst får vi tjockare skin på näsangenom att bemöta motstånd, kämpa extra och jobba hårt. Visst ska vi kvinnor vara ambitiösa och hälsosam konkurrens är bra. De flesta av oss får tåla mycket och kämpa för att komma dit vi vill. Vi kvinnor ska inte dra mattan under andra. Affärsvärlden är tillräckligt tuff redan som den är. 

Om man i värsta fall måste se upp hela tiden så tär det på tryggheten och tilliten. Då finns risken att vi tappar empatin på jobbet. Enligt mig så hör empati till bra ledaskap.En bra ledare bygger organisationen på diversitet och mångsidighet, där personer kompletterar varandra och där organisationskulturen bygger på både ansvar och samarbete. Jag vill se en öppnare diskussion om fenomenet och den vägen se att fler kvinnor stöder varandra. 

”Börja prata gott om andra kvinnor bakom ryggen”konstaterar psykoterapeuten Maaret Kallio. Jag vill tillägga ännu att även prata öppet gott om andra och till andra. 

Prata gott om andra !

Vilka kvinnor ser du upp till, vilka egenskaper, kunskaper, personlighet och stil har de som du uppskattar och som du upplever värdeskapande? Något som kunde förstärka ditt välmående och hjälpa dig i din resa framåt i livet. Hitta vägarna där ni ömsesidigt kan stöda varandra på sätt och vis. Det är stärkande att dela på egna kunskaper, råd, kontakter, tips och insikter till dem som behöver det, till dem som behöver den där extra kicken i livet. 

Handelskammaren FINCAMs årliga utredning om jämställdhet i affärsvärlden visar tydligt hur antalet kvinnor i ledande poster stiger år efter år, vilket är ett peppande signal för framtiden och jämställdheten. Affärsvärlden är fortfarande för mansdominerande för att vi kvinnor ska göra det jobbigt för varandra. I stället skall vi bygga möjligheter till en bra gemenskap och framgång för kvinnor i yrkeslivet.

7
DELA DET HÄR INLÄGGET:


2 thoughts on “”Onko nainen naiselle susi” – tabu bland affärskvinnor?”

  • Mycket mycket bra skrivet men så är det tyvärr. Att hela tiden få se upp, kämpa för sin existens – så det tär verkligen på tryggheten och även i längden på tilliten. En förman ska kunna leda, puscha, vara kreativ, villig för nya ideer, ha empati och förståelse, kunna förstärka välmåendet och kunna berömma. Även att kunna tala gott bakom ryggen och stöda och därför inte trycka ner eller tala i andra vinklingar, I en organisation behövs en färggrann målarpalett eftersom varje liten färgdel är jätteviktig för att få det att fungera hela kretsloppet igenom. Jo det finns enorma krafter som även får en att bli skåprädd. ”Jo ….nainen voi olla naiselle susi”.

    • Tack Catharina for din kommentar och dina insikter.
      Vi kvinnor och naturligtvis också män har nyckeln för att ett bra, sporrande och inspirerande kollegialt arbetsklimat. I en perfekt värld har Förmännen resurser och kunskap att bota ohälsosam konkurrens bland kolleger. Steg för steg blir arbetslivet bättre och sporrande om vi bara vill det..

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *